Aktieägaravtal och kompanjonsavtal löser samma grundproblem – hur delägare ska samarbeta, fatta beslut och skiljas åt – men de hör hemma i olika bolagsformer. Vilket avtal du behöver avgörs i praktiken inte av smak, utan av hur företaget är registrerat. Driver ni verksamheten i ett aktiebolag är aktieägaravtalet det rätta dokumentet. Driver ni den i ett handelsbolag, kommanditbolag eller som ett oregistrerat delägarskap (enkelt bolag) är det ett kompanjonsavtal som gäller.
Skillnaden bottnar i lagstiftningen. Aktiebolag regleras av aktiebolagslagen (2005:551, ABL), där bolaget är en egen juridisk person och ägarnas ansvar i grunden begränsas till det insatta aktiekapitalet. Handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag regleras i stället av lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL). I ett handelsbolag svarar delägarna personligen, solidariskt och primärt för bolagets skulder – ett ansvar som enligt 2 kap. 20 § HBL inte kan inskränkas med verkan mot utomstående. Det gör att de två avtalen reglerar delvis olika risker.
En viktig sak att förstå om aktieägaravtalet är att det enligt den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen bara binder avtalsparterna – inte själva aktiebolaget (se NJA 2011 s. 429). Det som ska gälla mot bolaget och vara synligt utåt måste i stället stå i den registrerade bolagsordningen. I ett handelsbolag finns inte samma uppdelning: kompanjonsavtalet är det centrala dokumentet och ersätter de dispositiva reglerna i HBL direkt mellan delägarna.
Aktieägaravtal
Kompanjonsavtal
Bolagsform / vem avtalet passar
Aktiebolag (AB). Delägarna äger aktier.
Handelsbolag, kommanditbolag och enkelt bolag. Delägarna är bolagsmän.
Lagstiftning i botten
Aktiebolagslagen (2005:551, ABL).
Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag (HBL).
Juridisk person
Ja. Bolaget äger tillgångar och svarar för skulder självt.
Handelsbolag och kommanditbolag: ja. Enkelt bolag: nej – delägarna äger och svarar var för sig.
Delägarnas ansvar för skulder
Begränsat – i grunden till insatt aktiekapital.
Handelsbolag: personligt, solidariskt och primärt (2 kap. 20 § HBL), kan ej inskränkas mot tredje man. Kommanditbolag: komplementären ansvarar obegränsat, kommanditdelägare endast upp till sin insats.
Beskattning
Bolaget beskattas som eget skattesubjekt (bolagsskatt). Utdelning/lön till ägarna.
Bolaget beskattas inte självt – resultatet fördelas och beskattas hos delägarna.
Rättsverkan mot bolaget
Binder endast avtalsparterna, inte bolaget (separationsprincipen, NJA 2011 s. 429). Det som ska gälla bolaget tas i bolagsordningen.
Reglerar förhållandet mellan delägarna och ersätter HBL:s dispositiva regler direkt.
Arbetsinsats, vinst- och förlustfördelning, beslutsregler, in- och utträde, ansvar mellan delägarna, upplösning.
Registrering / offentlighet
Avtalet är privat. Bolagsordning och styrelse registreras hos Bolagsverket.
Handelsbolag och kommanditbolag registreras hos Bolagsverket; avtalet är privat. Enkelt bolag registreras inte.
Välj utifrån bolagsform: aktieägaravtal för aktiebolag, kompanjonsavtal för handelsbolag, kommanditbolag och enkla bolag. Du behöver normalt bara det avtal som matchar din bolagsform – men ombildar du bolaget bör du byta avtal och flytta relevanta bestämmelser till bolagsordningen.
Vad avgör om jag behöver ett aktieägaravtal eller ett kompanjonsavtal?
Bolagsformen avgör. Driver ni verksamheten i ett aktiebolag behöver ni ett aktieägaravtal, eftersom ni äger aktier och regleras av aktiebolagslagen. Driver ni den i ett handelsbolag, kommanditbolag eller som ett oregistrerat delägarskap (enkelt bolag) behöver ni ett kompanjonsavtal enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag. Begreppen beskriver alltså samma typ av delägaröverenskommelse, men i olika bolagsformer.
Binder aktieägaravtalet också aktiebolaget?
Nej. Enligt den aktiebolagsrättsliga separationsprincipen binder ett aktieägaravtal bara de delägare som är parter i avtalet, inte aktiebolaget som sådant. Högsta domstolen har bekräftat detta i NJA 2011 s. 429. Det som ska gälla mot bolaget och vara synligt utåt – till exempel hembudsförbehåll – måste därför tas in i den registrerade bolagsordningen, inte bara i aktieägaravtalet.
Kan vi avtala bort det personliga ansvaret i ett handelsbolag?
Inte mot utomstående. I ett handelsbolag svarar bolagsmännen personligen, solidariskt och primärt för bolagets förpliktelser enligt 2 kap. 20 § HBL, och det ansvaret kan inte inskränkas med verkan gentemot bolagets borgenärer. Ni kan däremot i kompanjonsavtalet reglera hur ansvaret slutligt ska fördelas inbördes mellan delägarna, till exempel rätten att kräva tillbaka (regress) av en kompanjon som inte betalat sin andel.
Är något av avtalen obligatoriskt enligt lag?
Nej, varken aktieägaravtal eller kompanjonsavtal är lagstadgat tvingande. Ett aktiebolag måste ha en registrerad bolagsordning och ett handelsbolag bildas genom delägarnas avtal, men själva delägaravtalet är frivilligt. Saknas avtal gäller lagens utfyllande (dispositiva) regler – som sällan är anpassade efter er situation och ofta leder till tvist vid oenighet eller om en delägare vill lämna.
Behöver jag båda avtalen?
Normalt inte samtidigt för samma verksamhet, eftersom de hör till olika bolagsformer. Däremot kan behovet ändras: ombildar ni ett handelsbolag till aktiebolag bör kompanjonsavtalet ersättas av ett aktieägaravtal och relevanta bestämmelser flyttas in i bolagsordningen. Har du intressen i flera bolag av olika form kan du mycket väl behöva ett av varje – ett per bolag.
Vad händer skattemässigt – är det någon skillnad?
Ja, och den följer bolagsformen, inte avtalet. Ett aktiebolag är ett eget skattesubjekt och betalar bolagsskatt på vinsten; ägarna beskattas för lön och utdelning. Ett handelsbolag eller enkelt bolag beskattas inte självt – resultatet fördelas och beskattas i stället hos delägarna. Hur vinst och förlust fördelas internt regleras i kompanjonsavtalet, men för exakta skattekonsekvenser bör du stämma av med Skatteverket eller en rådgivare.
Redo att skapa ett tryggt och juridiskt korrekt avtal?