Bouppteckning och arvskifte förväxlas ofta, men det är två olika steg som kommer i en bestämd ordning. Bouppteckningen är en inventering av den avlidnes tillgångar och skulder per dödsdagen, och den är obligatorisk och lagreglerad. Arvskiftet är det efterföljande avtalet mellan dödsbodelägarna om hur arvet faktiskt ska delas upp. Det ena ersätter inte det andra – i de flesta dödsbon behövs båda.
Ordningen är det viktiga. Först förrättas bouppteckningen, som enligt 20 kap. ärvdabalken ska göras inom tre månader från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen. Skatteverket registrerar bouppteckningen, och den fungerar därefter som dödsboets legitimation – det är den registrerade bouppteckningen som banker och Lantmäteriet kräver för att frigöra konton eller ändra lagfart. Först därefter får arvskiftet ske.
Den här sidan förklarar vad som skiljer de två handlingarna, varför ordningen är låst i lag, och när du behöver den ena, den andra eller båda. Innehållet bygger på ärvdabalken samt vägledning från Skatteverket, Sveriges Domstolar och Lantmäteriet.
Bouppteckning
Arvskifte
Vad det är
Inventering av dödsboets tillgångar och skulder per dödsdagen, samt vilka som är dödsbodelägare.
Avtal mellan dödsbodelägarna om hur tillgångarna ska fördelas mellan arvingarna.
Ordning i processen
Steg 1 – görs först efter dödsfallet.
Steg 2 – får ske först efter att bouppteckningen förrättats (i praktiken efter registrering).
Tidsfrist
Ska förrättas inom 3 mån från dödsfallet och lämnas in till Skatteverket inom 1 mån efter förrättningen (20 kap. ÄB).
Ingen lagstadgad tidsfrist – men mot en delägares bestridande får skifte inte ske förrän bouppteckning förrättats och alla kända skulder betalats eller reserverats (23 kap. 1 § ÄB).
Skickas till Skatteverket
Ja – lämnas in och registreras av Skatteverket.
Nej – arvskifteshandlingen skickas inte in till Skatteverket utan behålls av delägarna.
Obligatorisk
Ja, för i princip alla dödsbon där den avlidne var folkbokförd i Sverige.
Behövs inte om det finns endast en dödsbodelägare; krävs när flera ska dela arvet.
Funktion / nytta
Dödsboets legitimation – krävs av bank för konton och av Lantmäteriet för lagfart.
Verkställer fördelningen så att tillgångar förs över från dödsboet till respektive arvinge.
Vem skriver under
Bevittnas av två förrättningsmän; delägare/ombud kallas till förrättningen.
Samtliga dödsbodelägare ska underteckna arvskifteshandlingen (23 kap. 4 § ÄB).
Om delägarna inte är överens
Förrättas ändå – bouppteckningen påverkas inte av oenighet om fördelningen.
Kan tvingas fram via skiftesman/boutredningsman som domstol utser (23 kap. 5 § ÄB).
Alla dödsbon behöver en bouppteckning, men ett arvskifte behövs bara när flera ska dela arvet – och det kan göras först efter att bouppteckningen förrättats och registrerats hos Skatteverket. Är du ensam dödsbodelägare räcker den registrerade bouppteckningen.
Bouppteckning är obligatorisk för i stort sett alla dödsbon. Arvskifte behövs däremot bara när det finns fler än en dödsbodelägare som ska dela på arvet. Är du ensam dödsbodelägare övergår tillgångarna till dig direkt när bouppteckningen registreras hos Skatteverket, och någon särskild arvskifteshandling behövs inte.
Vad kommer först – bouppteckning eller arvskifte?
Bouppteckningen kommer alltid först. Enligt 23 kap. 1 § ärvdabalken får arvskifte, mot en delägares bestridande, inte ske förrän bouppteckning förrättats och den avlidnes alla kända skulder betalats eller pengar reserverats för dem. I praktiken väntar man tills Skatteverket registrerat bouppteckningen, eftersom det är den registrerade handlingen banker och Lantmäteriet kräver.
När ska bouppteckningen vara klar?
Bouppteckningen ska enligt 20 kap. ärvdabalken förrättas inom tre månader från dödsfallet och därefter lämnas in till Skatteverket inom en månad efter förrättningen – alltså senast cirka fyra månader efter dödsfallet. Behöver ni mer tid kan ni ansöka om anstånd hos Skatteverket. Lämnas ingen bouppteckning in i tid kan Skatteverket förelägga de ansvariga att göra det, vid vite.
Skickar man in arvskiftet till Skatteverket?
Nej. Arvskifteshandlingen är ett privat avtal mellan dödsbodelägarna och ska inte skickas in till Skatteverket. Det är bara bouppteckningen som registreras där. Arvskiftet behåller delägarna själva och använder som underlag, till exempel mot banken eller vid ansökan om lagfart.
Varför kräver banken och Lantmäteriet en registrerad bouppteckning?
Den registrerade bouppteckningen är dödsboets legitimation – den visar vilka som är dödsbodelägare och har rätt att företräda boet. Därför kräver banken en registrerad bouppteckning för att frigöra konton, och Lantmäteriet kräver den (oftast tillsammans med arvskiftet) vid ansökan om lagfart på ärvd fastighet.
Vad händer om dödsbodelägarna inte kommer överens om arvskiftet?
Bouppteckningen påverkas inte av oenighet – den förrättas ändå. Däremot kan ett arvskifte blockeras om delägarna är oense om fördelningen. Då kan tingsrätten på ansökan utse en skiftesman eller boutredningsman som tar över boutredningen och kan genomföra ett tvångsskifte, som delägarna kan klandra vid tingsrätten inom fyra veckor.
Redo att skapa ett tryggt och juridiskt korrekt avtal?