Arvskifte – så fördelar ni arvet rätt enligt svensk lag

Vad är ett arvskifte?

Ett arvskifte är den skriftliga handling där dödsbodelägarna bestämmer hur den avlidnes kvarlåtenskap ska fördelas mellan dem. Det regleras i 23 kap. ärvdabalken och ska upprättas skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare för att vara giltigt. I handlingen framgår svart på vitt vem som får vad, hur lotterna räknas ut och om någon delägare övertar en viss tillgång mot att betala en utjämning i pengar till de övriga.

Arvskiftet är steget efter bouppteckningen. När boets skulder är betalda och en eventuell bodelning med efterlevande make eller sambo är gjord, fördelar ni det som återstår. Finns det bara en enda dödsbodelägare behövs inget arvskifte – då övergår hela boet direkt på den personen. När alla har skrivit under är dödsboet i den delen slutligt avvecklat.

När behöver du ett arvskifte?

Du behöver ett arvskifte när en anhörig har avlidit, bouppteckningen är registrerad hos Skatteverket och flera dödsbodelägare ska dela på arvet. Den undertecknade skifteshandlingen är det underlag som banker, Lantmäteriet och bostadsrättsföreningar normalt vill se innan de för över pengar, beviljar lagfart eller skriver om ägaren till en bostadsrätt.

Arvskiftet behövs också när en eller flera delägare vill överta en specifik tillgång – till exempel en fastighet, en bil eller ett bankkonto – mot att lösa ut de andra. Då regleras övertagandet och utjämningen i samma handling. Tänk på att ett arvskifte får göras först sedan bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket; dessförinnan finns inget fastställt underlag att fördela utifrån.

Så fungerar arvskiftet steg för steg

Processen följer en logisk ordning. Först upprättas och registreras bouppteckningen hos Skatteverket, vilket fastställer boets tillgångar, skulder och vilka som är dödsbodelägare. Var den avlidne gift eller sambo görs normalt en bodelning innan arvet skiftas. Därefter betalas boets skulder och förvaltningskostnader, så att det är en behållning som fördelas.

I själva arvskiftet listas samtliga dödsbodelägare med sin andel i boet, de tillgångar som ska skiftas och hur de fördelas (lottläggning). Övertar någon en tillgång anges den eventuella utjämningen i pengar. Slutligen skriver alla delägare under handlingen, varefter äganderätten övergår och boet är avvecklat. Arvskiftet registreras inte hos någon myndighet, men sparas som bevis och används som underlag gentemot bank och andra.

Formkrav och vanliga misstag

De grundläggande formkraven är tydliga: arvskiftet ska vara skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare. Saknas en underskrift är handlingen inte giltig. Ett vanligt misstag är att skifta arvet innan bouppteckningen är registrerad, eller att glömma att en bodelning normalt ska göras först om den avlidne var gift eller sambo. Här ska också efterlevande makes rätt till minst fyra prisbasbelopp enligt 3 kap. 1 § ärvdabalken beaktas.

Är en delägare omyndig eller företräds av god man eller förvaltare krävs överförmyndarens samtycke enligt föräldrabalken för att skiftet ska bli bindande för den personen. Andra fallgropar är att förbise förskott på arv som ska avräknas, att inte avsätta medel för kända skulder, och att fördela tillgångar utan att alla är överens. Kommer ni inte överens kan tingsrätten utse en skiftesman; ett skifte som förrättats av skiftesman kan klandras vid tingsrätten inom fyra veckor från delgivningen.

Skapa ert arvskifte online hos Avtalsfrid

Hos Avtalsfrid kan ni upprätta ett arvskifte online utan att behöva boka tid hos jurist. Ni svarar på frågor om den avlidne, dödsbodelägarna, tillgångarna och hur de ska fördelas, och får tillbaka en färdig handling med rätt paragrafer och hänvisningar till ärvdabalken. Dokumentet täcker bland annat lottläggning, övertagande med utjämning samt företrädare för omyndig delägare.

Det ger er kontroll över både innehåll och kostnad, och handlingen är klar att skrivas under av samtliga delägare. Skulle ert dödsbo vara mer komplicerat – med oenighet, näringsverksamhet eller utländska tillgångar – kan ni välja att låta en jurist granska eller upprätta arvskiftet åt er. På så sätt får ni en trygg fördelning av arvet som håller juridiskt och som banker och myndigheter kan godta som underlag.

Måste man göra ett arvskifte?

Ja, om dödsboet har fler än en dödsbodelägare ska arvet fördelas genom ett skriftligt arvskifte som undertecknas av alla delägare. Finns det bara en enda dödsbodelägare behövs inget arvskifte – då övergår hela boet direkt på den personen.

När får arvskiftet göras?

Arvskiftet får göras först sedan bouppteckningen har registrerats hos Skatteverket. Var den avlidne gift eller sambo ska normalt även en bodelning göras innan arvet skiftas. Skulderna i boet ska vara betalda eller medel avsatta för dem.

Finns det någon tidsgräns för arvskiftet?

Det finns ingen lagstadgad sista dag för själva arvskiftet, men det bör göras inom rimlig tid efter att bouppteckningen registrerats. Bouppteckningen däremot har tidsfrister: den ska normalt förrättas inom tre månader och ges in till Skatteverket inom fyra månader från dödsfallet.

Vad händer om dödsbodelägarna inte kommer överens?

Om ni inte kan enas om fördelningen kan tingsrätten på ansökan utse en skiftesman som förrättar arvskiftet. En delägare som är missnöjd med ett skifte som förrättats av skiftesman kan klandra det vid tingsrätten inom fyra veckor från delgivningen.

Behöver arvskiftet bevittnas eller registreras?

Arvskiftet behöver inte registreras hos någon myndighet och det finns inget lagkrav på bevittning för giltighet. Det räcker att handlingen är skriftlig och undertecknad av samtliga dödsbodelägare. Bevittning kan ändå underlätta gentemot banker och vid framtida frågor.

Kan jag göra arvskiftet själv online?

Ja. Hos Avtalsfrid kan ni upprätta ett arvskifte online genom att fylla i uppgifter om den avlidne, delägarna och fördelningen. Ni får en färdig handling med korrekta hänvisningar till ärvdabalken som alla delägare kan skriva under. Vid mer komplicerade dödsbon kan ni även låta en jurist granska handlingen.