När ett företag lånar ut eller tar emot pengar är det sällan tillräckligt med en handskakning eller ett mejl. Utan ett skriftligt avtal blir det snabbt oklart vad ni egentligen kommit överens om kring belopp, ränta, amortering och förfallodag – och en obetald skuld blir svår att driva in om en tvist uppstår. Ett kommersiellt låneavtal reglerar hela lånet från utbetalning till slutbetalning och ger både långivare och låntagare tydlighet och trygghet.
I den här guiden går vi igenom vad ett kommersiellt låneavtal är, när du behöver ett, vilka villkor det bör innehålla och vilka formkrav och vanliga misstag du bör känna till enligt svensk rätt. Du får också svar på de vanligaste frågorna. När du känner dig redo kan du skapa ett komplett kommersiellt låneavtal online hos Avtalsfrid, anpassat efter just er affär.
Vad är ett kommersiellt låneavtal?
Ett kommersiellt låneavtal är ett skriftligt avtal som reglerar villkoren när pengar lånas ut i en näringsverksamhet – mellan två företag, mellan ett företag och dess ägare, eller mellan ett moderbolag och ett dotterbolag. Avtalet beskriver lånebeloppet, hur och när pengarna betalas ut, vilken ränta som löper, hur lånet ska amorteras (betalas av), när det förfaller och vad som händer om låntagaren inte betalar i tid. Ofta regleras också säkerhet och olika åtaganden som låntagaren förbinder sig att leva upp till.
Till skillnad från ett konsumentlån, där konsumentkreditlagen ställer omfattande krav till skydd för en privatperson, bygger ett rent kommersiellt lån mellan näringsidkare i hög grad på avtalsfrihet. Parterna kan därför själva komma överens om villkoren inom ramen för avtalslagen och de allmänna principer som följer av bland annat skuldebrevslagen (1936:81). Det gör avtalet flexibelt, men ställer också större krav på att ni själva formulerar villkoren tydligt – det finns inget lagstadgat konsumentskydd som fyller ut det ni glömt.
När behöver du ett kommersiellt låneavtal?
Du behöver ett kommersiellt låneavtal så snart pengar lånas ut eller lånas inom eller mellan företag och det finns en överenskommelse om återbetalning. Vanliga situationer är att en ägare skjuter till kapital till sitt aktiebolag, att ett moderbolag lånar ut till ett dotterbolag, att två samarbetande företag löser ett tillfälligt likviditetsbehov, eller att en investerare lånar ut pengar mot ränta i stället för att gå in som delägare.
Avtalet är särskilt viktigt när beloppet är stort, när lånet löper över längre tid, när det finns flera långivare eller låntagare, eller när säkerhet ställs för lånet. Lånar en ägare in pengar i sitt eget bolag är ett tydligt avtal dessutom värdefullt för att kunna visa Skatteverket och en eventuell revisor att det verkligen rör sig om ett lån och inte ett tillskott eller en förtäckt utdelning. Ett skriftligt underlag blir helt avgörande om en tvist senare uppstår om vad ni faktiskt kommit överens om.
Vilka villkor bör avtalet innehålla?
Ett bra kommersiellt låneavtal identifierar först parterna med fullständiga namn och organisationsnummer och anger lånebeloppet, valutan samt hur och när pengarna ska betalas ut. Därefter regleras räntan: en räntesats kan avtalas fritt mellan företag, antingen som en fast ränta eller som en rörlig ränta kopplad till en referensränta med ett påslag. Det bör också framgå hur och när räntan ska betalas.
Vidare bör avtalet beskriva återbetalningen – om hela beloppet ska betalas på en bestämd förfallodag eller amorteras enligt en plan – och vad som händer vid sen betalning, exempelvis dröjsmålsränta och rätt att säga upp lånet till omedelbar betalning. Många kommersiella låneavtal innehåller dessutom åtaganden (covenants) från låntagaren, som att lämna ekonomisk information eller att inte ta upp ytterligare lån utan långivarens medgivande, samt bestämmelser om säkerhet, överlåtelse av fordran och vilket lands lag och vilket forum som gäller vid tvist. Ju mer som är reglerat i förväg, desto mindre utrymme för missförstånd.
Säkerhet och formkrav
Svensk rätt ställer i allmänhet inga formella krav på att ett kommersiellt låneavtal ska bevittnas eller registreras hos någon myndighet för att vara giltigt mellan parterna – det räcker att avtalet är skriftligt och undertecknat. Men för att stärka sin ställning vill långivaren ofta ha säkerhet, och då gäller särskilda regler beroende på vilken säkerhet det rör sig om.
Vanliga former av säkerhet är borgen (att någon går i borgen för låntagarens skuld), pant i lös egendom som aktier eller maskiner, pant i fastighet genom pantbrev, samt företagsinteckning. En företagsinteckning ger säkerhet i låntagarens rörelseegendom och registreras hos Bolagsverket, som utfärdar ett företagsinteckningsbrev. Pant i en fastighet och uttag av pantbrev hanteras via inskrivningsmyndigheten hos Lantmäteriet. Tänk på att en säkerhet bara fyller sin funktion om den är korrekt upprättad och fullbordad – ett löfte om pant räcker normalt inte, utan panten måste till exempel registreras eller den pantsatta egendomen överlämnas eller denuntieras (meddelas) på rätt sätt. Avtalet undertecknas av behöriga företrädare för respektive part, och det är klokt att kontrollera firmateckningsrätten innan ni skriver under.
Vanliga misstag att undvika
Ett vanligt misstag är att lita på muntliga överenskommelser eller en kort mejlväxling i stället för ett komplett avtal, vilket gör det svårt att bevisa villkoren om något går snett. Andra återkommande fel är att glömma organisationsnummer så att parterna inte kan identifieras entydigt, att inte ange någon förfallodag eller amorteringsplan, och att utelämna vad som händer vid sen betalning. Saknas en bestämmelse om dröjsmålsränta gäller som utgångspunkt räntelagen (1975:635), vilket innebär att dröjsmålsränta utgår med gällande referensränta med tillägg av åtta procentenheter från förfallodagen – men det är ofta klokt att reglera frågan uttryckligen.
Ett annat misstag är att avtala om säkerhet i texten men aldrig fullborda den hos Bolagsverket eller Lantmäteriet, så att den inte ger det skydd långivaren tror sig ha. Lånar en ägare in pengar i sitt bolag är det dessutom viktigt att avtalet är affärsmässigt och tydligt, så att Skatteverket inte ser transaktionen som något annat än ett lån. Spara slutligen alltid ett undertecknat original – en utskrift utan underskrift har lågt bevisvärde. Betalar låntagaren inte trots påminnelse kan långivaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden, och då är ett tydligt och daterat avtal ett centralt bevis.
Vanliga frågor om kommersiellt låneavtal
Vad är skillnaden mellan ett kommersiellt låneavtal och ett skuldebrev?
Ett skuldebrev är i grunden en ensidig skriftlig utfästelse från låntagaren att betala en bestämd summa. Ett kommersiellt låneavtal är ett mer fullständigt avtal mellan parterna som typiskt reglerar utbetalning, ränta, amortering, säkerhet, åtaganden och vad som händer vid avtalsbrott. I praktiken kombineras de ofta – avtalet kan innehålla eller hänvisa till ett skuldebrev som bevisar själva skulden.
Måste ett kommersiellt låneavtal bevittnas eller registreras?
Nej. Det finns normalt inget krav på att själva låneavtalet bevittnas eller registreras för att vara giltigt mellan parterna – det räcker att det är skriftligt och undertecknat av behöriga företrädare. Ställs säkerhet kan dock registrering krävas för just den säkerheten, till exempel en företagsinteckning hos Bolagsverket eller pantbrev i fastighet via Lantmäteriet.
Hur hög ränta får man ta ut mellan företag?
Mellan näringsidkare råder i hög grad avtalsfrihet, så parterna kan komma överens om en fast eller rörlig räntesats. Konsumentkreditlagens skyddsregler gäller inte ett rent kommersiellt lån. En orimligt betungande ränta skulle dock i undantagsfall kunna jämkas med stöd av avtalslagens regler om oskäliga avtalsvillkor, så villkoren bör vara affärsmässiga.
Vad händer om låntagaren inte betalar?
Börja med en skriftlig påminnelse och en betalningsfrist. Många avtal ger långivaren rätt att säga upp hela lånet till omedelbar betalning vid dröjsmål. Betalar låntagaren ändå inte kan långivaren ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden eller väcka talan i domstol, och låneavtalet är då ett centralt bevis. Har säkerhet ställts kan långivaren ofta realisera den enligt avtalet och gällande regler.
Kan ett aktiebolag låna ut pengar till sin ägare?
Här finns viktiga begränsningar. Aktiebolagslagen innehåller ett så kallat låneförbud som i regel hindrar ett aktiebolag från att låna ut pengar till ägare och vissa närstående, med några undantag. Däremot är det vanligt och tillåtet att en ägare lånar in pengar till sitt eget bolag. Är du osäker på vad som gäller i din situation bör du kontrollera reglerna noga eller ta hjälp av en jurist innan lånet genomförs.
Kan jag skapa ett kommersiellt låneavtal online hos Avtalsfrid?
Ja. Hos Avtalsfrid fyller du i parter, belopp, ränta, amortering, eventuell säkerhet och övriga villkor i en guide som skapar ett komplett kommersiellt låneavtal anpassat efter svensk rätt. Du kan välja mellan engångsbetalning och amorteringsplan, reglera dröjsmålsränta och säkerhet och få ett dokument som är klart att skrivas under av behöriga företrädare.