Ett leveransavtal reglerar villkoren när ett företag levererar varor eller tjänster till ett annat. Avtalet beskriver vad som ska levereras, vad det kostar, när och hur leverans ska ske, när risken och äganderätten övergår samt vilket ansvar leverantören har om något blir fel. Ett tydligt leveransavtal minskar risken för missförstånd och tvister, oavsett om du är leverantör som vill ha betalt i tid eller köpare som vill veta exakt vad du får och när.
Vid köp av varor mellan näringsidkare gäller köplagen (1990:931) i de delar parterna inte avtalat om annat. Köplagen är alltså dispositiv, vilket innebär att ett tydligt avtal i de flesta fall går före lagens bestämmelser. På den här sidan går vi igenom vad ett leveransavtal är, när du behöver det, vad det bör innehålla och vilka misstag du bör undvika. Du kan också skapa ett färdigt leveransavtal online via Avtalsfrid och anpassa det efter just din affär.
Vad är ett leveransavtal?
Ett leveransavtal är ett avtal mellan en leverantör (säljare) och en köpare som reglerar leveransen av varor eller tjänster. Avtalet beskriver vad som ska levereras, i vilken mängd och kvalitet, till vilket pris och vid vilken tidpunkt, samt på vilka villkor leveransen sker. Det reglerar också centrala frågor som när risken för varan går över på köparen, när äganderätten övergår och vad som händer om varan är felaktig eller leveransen försenas.
Vid köp av lös egendom mellan två näringsidkare är köplagen (1990:931) utgångspunkten. Köplagen är dispositiv, vilket betyder att den gäller i de delar parterna inte själva har kommit överens om något annat. Ett genomarbetat leveransavtal låter er alltså anpassa villkoren efter just er affär och slipper förlita er på lagens standardlösningar. Observera att konsumentköp, alltså när en privatperson köper av ett företag, i stället styrs av konsumentköplagen, som har tvingande regler till konsumentens fördel och inte kan avtalas bort.
När behöver du ett leveransavtal?
Du behöver ett leveransavtal så snart ett företag återkommande eller i större omfattning ska leverera varor eller tjänster till ett annat och ni vill ha tydliga villkor på plats. Det gäller både dig som är leverantör och vill säkra betalning och ansvarsgränser, och dig som är köpare och vill veta exakt vad du beställt, när det kommer och vad som händer om något blir fel. Ett muntligt avtal är i och för sig bindande enligt svensk rätt, men det blir svårt att bevisa vad ni faktiskt kom överens om när en tvist väl uppstår.
Avtalet är särskilt viktigt vid löpande leveranser, stora ordervärden, varor som transporteras långa sträckor eller är känsliga för skador, samt vid skräddarsydda produkter. Skriv leveransavtalet innan leveranserna startar. Att försöka enas om pris, leveranstid och ansvar först sedan en vara skadats under transport eller visat sig vara felaktig är betydligt svårare, eftersom parterna då ofta har olika bild av vad som lovades.
Så fungerar leveransavtalet – vad det bör innehålla
Ett bra leveransavtal beskriver tydligt vad som ska levereras (varan eller tjänsten, mängd, specifikation och kvalitet), priset och om det är exklusive eller inklusive moms, samt betalningsvillkor som förfallotid och eventuell dröjsmålsränta. Det bör ange leveranstid och leveransplats, hur leveransen ska ske och vilka leveransvillkor som gäller. Många avtal hänvisar här till en standardiserad leveransklausul, exempelvis Incoterms, som på ett enhetligt sätt fördelar kostnader och ansvar för transporten mellan säljare och köpare.
En central fråga är när risken för varan övergår från säljare till köpare, det vill säga vem som bär förlusten om varan skadas eller går förlorad. Enligt köplagen är detta normalt kopplat till när varan avlämnas, men ni kan reglera det uttryckligen genom era leveransvillkor. Avtalet bör också reglera kontroll och reklamation av varan, påföljder vid fel eller dröjsmål (såsom avhjälpande, omleverans, prisavdrag eller hävning), eventuell garanti, ett eventuellt återtagandeförbehåll om äganderätten samt en ansvarsbegränsning. Det är även vanligt att ta med en klausul om force majeure, alltså vad som gäller vid oförutsedda händelser utanför parternas kontroll.
I Avtalsfrids tjänst svarar du på frågor om din leverans och får ett anpassat leveransavtal som täcker dessa delar. Du kan ladda ner det, skriva ut och underteckna det. Tänk på att informationen här är allmän vägledning och inte individuell juridisk rådgivning.
Köplagen, risk och äganderätt
Köplagen (1990:931) gäller köp av lös egendom mellan näringsidkare och fyller ut avtalet i de delar ni inte själva reglerat. Den innehåller bland annat regler om när en vara anses avlämnad, när den är felaktig, vilka påföljder köparen kan göra gällande vid fel eller dröjsmål och inom vilken tid köparen måste reklamera. En köpare som vill åberopa ett fel måste enligt köplagen reklamera inom skälig tid från det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts, och en konkret reklamationstid i avtalet skapar tydlighet för båda parter.
Risken för varan, det vill säga ansvaret om varan förstörs eller försämras genom en händelse som inte beror på säljaren, är skild från äganderätten. Risken övergår i regel när varan avlämnas, medan äganderätten kan regleras separat. Vill leverantören behålla äganderätten tills full betalning skett används ofta ett återtagandeförbehåll (även kallat ägandeförbehåll), som ger säljaren rätt att återta varan om köparen inte betalar. Eftersom köplagen är dispositiv går era egna villkor om risk, äganderätt och leveransvillkor före lagens regler, så länge de är tydligt formulerade i avtalet.
Vanliga misstag och formkrav att tänka på
Det vanligaste misstaget är en otydlig beskrivning av vad som ska levereras. Om specifikation, mängd och kvalitet inte framgår exakt uppstår lätt diskussioner om varan verkligen motsvarar det beställda. Ett annat vanligt fel är att glömma reglera leveransvillkor och riskövergång, vilket gör det oklart vem som bär ansvaret om en vara skadas under transport. Var också konkret med betalningsvillkor och med vad som gäller vid försenad leverans eller utebliven betalning.
När det gäller formkrav finns det normalt inget krav på att ett leveransavtal måste vara skriftligt för att vara giltigt, eftersom avtalsfrihet råder mellan näringsidkare, men skriftlighet är starkt rekommenderat av bevisskäl. Behandlar någon part personuppgifter för den andres räkning kan ett separat personuppgiftsbiträdesavtal behövas enligt dataskyddsförordningen (GDPR), där Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) är tillsynsmyndighet. Tänk slutligen på att ansvarsbegränsningar och andra villkor kan jämkas om de bedöms vara oskäliga, och att båda parter bör spara en undertecknad kopia av avtalet.
Vanliga frågor om leveransavtal
Vad är skillnaden mellan ett leveransavtal och ett vanligt köpeavtal?
Begreppen överlappar, men ett leveransavtal lägger särskild vikt vid själva leveransen – leveranstid, leveransplats, leveransvillkor, riskövergång och vad som händer vid försenad eller felaktig leverans. Det används ofta vid återkommande eller mer omfattande leveranser mellan företag, medan ett enkelt köpeavtal kan röra ett enstaka köp. För köp av lös egendom mellan näringsidkare gäller köplagen (1990:931) i de delar ni inte avtalat om annat.
Måste ett leveransavtal vara skriftligt?
Nej, det finns normalt inget formkrav på skriftlighet för att ett leveransavtal mellan företag ska vara giltigt, eftersom avtalsfrihet råder. Även muntliga avtal är bindande. Men ett skriftligt avtal är starkt att rekommendera, eftersom det blir mycket lättare att bevisa vad ni kommit överens om – om vad, till vilket pris och med vilka leveransvillkor – om en tvist skulle uppstå.
När övergår risken för varan på köparen?
Risken avgör vem som bär förlusten om varan skadas eller går förlorad utan att det beror på säljaren. Enligt köplagen är riskövergången normalt kopplad till när varan avlämnas, men ni kan reglera detta uttryckligen i avtalet, ofta genom en leveransklausul som Incoterms. Eftersom köplagen är dispositiv går era egna tydligt formulerade villkor före lagens huvudregel.
Vad gäller om den levererade varan är felaktig eller försenad?
I första hand gäller det ni avtalat om. Saknas reglering fyller köplagen ut avtalet med påföljder som avhjälpande, omleverans, prisavdrag, hävning och i vissa fall skadestånd. Köparen måste dock reklamera felet inom skälig tid från det att felet upptäcktes eller borde ha upptäckts. Det är därför klokt att ange konkreta regler om kontroll, reklamation och påföljder direkt i leveransavtalet.
Gäller köplagen även när jag säljer till privatpersoner?
Nej. Köplagen gäller köp mellan näringsidkare och mellan privatpersoner. När ett företag säljer till en konsument gäller i stället konsumentköplagen, som innehåller tvingande regler till konsumentens fördel och inte kan avtalas bort. Ett leveransavtal av den typ som beskrivs här är därför främst avsett för affärer mellan företag.
Hur skapar jag ett leveransavtal online hos Avtalsfrid?
Du väljer mallen för leveransavtal, svarar på ett antal frågor om vad som ska levereras, pris, leveranstid, leveransvillkor och ansvar, och får sedan ett färdigt avtal anpassat efter dina svar. Avtalet kan laddas ner och undertecknas av båda parter. Tjänsten ger allmän vägledning och ersätter inte individuell juridisk rådgivning vid mer komplexa leveranser.