När flera personer lånar pengar tillsammans eller går i borgen för samma skuld blir de ofta solidariskt betalningsansvariga. Det betyder att långivaren kan kräva hela skulden av vem som helst av er – inte bara er egen andel. Den som tvingas betala mer än sin del kan i sin tur kräva tillbaka det överskjutande beloppet av de andra, en rättighet som kallas regressrätt. Ett regressavtal är det dokument där ni i förväg bestämmer hur ansvaret egentligen ska fördelas er emellan, och vad som gäller om en av er får betala mer än sin andel.
I den här guiden går vi igenom vad ett regressavtal är, hur solidariskt ansvar och regressrätt fungerar enligt svensk rätt, när du behöver ett regressavtal och vilka misstag du bör undvika. Målet är att du ska förstå dina rättigheter och kunna fördela ansvaret rättvist från början. Med Avtalsfrid kan du sedan skapa ett tydligt regressavtal online, anpassat efter just er situation, så att en gemensam skuld inte blir en framtida konflikt.
Vad är ett regressavtal?
Ett regressavtal är ett skriftligt avtal mellan personer som är solidariskt betalningsansvariga för samma skuld. I avtalet bestämmer ni hur ansvaret för skulden ska fördelas inbördes, alltså mellan er, och vad som ska gälla om en av er betalar mer än sin andel till långivaren. Avtalet reglerar förhållandet er emellan – det ändrar inte vad långivaren har rätt att kräva av var och en.
För att förstå regressavtalet behöver man känna till begreppet regressrätt. Regress innebär att den som har betalat en skuld som flera ansvarar för får rätt att kräva tillbaka det överskjutande beloppet av de andra. Har ni inte avtalat om något annat utgår man normalt från att ansvaret ska delas lika mellan er, så kallat huvudtalsfördelning. Genom ett regressavtal kan ni i stället bestämma en annan fördelning som speglar hur ni faktiskt använt lånet eller hur stor del var och en rimligen bör bära.
Solidariskt ansvar och regressrätt – så hänger det ihop
Solidariskt betalningsansvar innebär att flera gäldenärer svarar "en för alla och alla för en" gentemot långivaren. Långivaren kan välja att kräva hela skulden av den som har bäst betalningsförmåga, oavsett hur mycket var och en av er egentligen lånat eller kommit överens om sinsemellan. Detta är vanligt vid gemensamma lån, exempelvis när två personer står tillsammans på ett bolån, och vid borgensåtaganden där flera går i borgen för samma huvudskuld.
Det är just här regressrätten blir viktig. När en av er har betalat mer än sin andel av den gemensamma skulden uppstår en fordran mot de övriga – ni kan kräva tillbaka det ni betalat utöver er egen del. Utan ett regressavtal bygger den interna fördelningen på vad som anses ha avtalats eller, i avsaknad av besked, på en likadelning. Ett regressavtal gör fördelningen tydlig i förväg och underlättar för den som betalat att få tillbaka rätt belopp, eftersom det svart på vitt framgår vilken andel var och en ska bära.
När behöver du ett regressavtal?
Ett regressavtal är aktuellt så snart ni är flera som blir solidariskt ansvariga för samma skuld. Vanliga situationer är att ni är medlåntagare på ett gemensamt lån, att flera personer går i borgen för en annans skuld, eller att en grupp tar ett gemensamt lån till exempel inom en familj, en samborelation eller mellan affärspartner. Behovet är särskilt stort när er inbördes fördelning inte stämmer överens med hur lånet ser ut utåt.
Ett tydligt exempel är när två sambor tar ett gemensamt lån men den ena ska stå för en större del av kostnaden, eller när bara den ena egentligen ska använda pengarna trots att båda står som låntagare. Ett annat är när flera syskon går i borgen för en förälders lån och vill säkerställa att ansvaret delas rättvist om borgen löses ut. Även företagare som tillsammans borgar för bolagets krediter har stor nytta av att i förväg slå fast hur ett eventuellt regresskrav ska fördelas, så att en enskild person inte blir sittande med hela bördan.
Så skapar du ett regressavtal online hos Avtalsfrid
Hos Avtalsfrid skapar du ett regressavtal direkt online utan att behöva boka tid hos en jurist. Du svarar på enkla frågor om vilka som är parter, vilken skuld det gäller och hur ansvaret ska fördelas mellan er, varefter avtalet anpassas efter dina svar. Du kan ange en fördelning i andelar eller belopp, hur ett regresskrav ska beräknas och hanteras, och vad som ska gälla om någon inte kan betala sin del.
När avtalet är klart laddar ni ner dokumentet och samtliga parter undertecknar det. Ett välformulerat regressavtal bör innehålla parternas fullständiga namn och personnummer, en beskrivning av den gemensamma skulden, den överenskomna fördelningen samt hur en part som betalat mer än sin andel ska kräva tillbaka mellanskillnaden. Är situationen mer komplicerad – exempelvis vid större företagskrediter eller säkerheter – kan du välja att låta en jurist granska eller upprätta avtalet, så att det håller även i en mer krävande situation.
Formkrav och vanliga misstag
Svensk rätt ställer inga särskilda formkrav på ett regressavtal – det behöver varken bevittnas eller registreras hos någon myndighet för att gälla mellan parterna. Det räcker i princip med att avtalet är skriftligt och undertecknat av samtliga parter. Ett skriftligt avtal är ändå starkt att rekommendera, eftersom det är det som visar vad ni faktiskt kommit överens om ifall en tvist senare uppstår om hur skulden ska fördelas.
Ett vanligt misstag är att helt förlita sig på en muntlig överenskommelse och tro att den interna fördelningen "löser sig". Utan dokumentation blir det lätt ord mot ord. Ett annat misstag är att blanda ihop förhållandet mot långivaren med förhållandet er emellan – kom ihåg att ett regressavtal inte binder långivaren, som fortfarande kan kräva hela skulden av vem som helst av er. Tänk också på att ange vad som händer om en part inte kan betala sin andel, och att uppdatera avtalet om förutsättningarna ändras. Slutligen bör var och en behålla ett eget undertecknat original och förvara det på ett säkert ställe.
Vanliga frågor om regressavtal
Vad betyder solidariskt betalningsansvar?
Solidariskt betalningsansvar innebär att flera personer svarar fullt ut för samma skuld, "en för alla och alla för en". Långivaren kan kräva hela beloppet av vem som helst av er, oavsett hur mycket var och en egentligen lånat. Den som betalat mer än sin andel kan sedan kräva tillbaka mellanskillnaden av de andra genom sin regressrätt.
Vad är regressrätt?
Regressrätt är rätten för den som har betalat en gemensam skuld att kräva tillbaka det belopp som översteg den egna andelen av de övriga ansvariga. Har ni inte avtalat om annat utgår man normalt från att skulden ska delas lika mellan er. Genom ett regressavtal kan ni i förväg bestämma en annan, mer rättvis fördelning.
Binder regressavtalet långivaren?
Nej. Ett regressavtal reglerar bara förhållandet mellan er som är solidariskt ansvariga – det påverkar inte vad långivaren har rätt att kräva. Långivaren kan fortfarande kräva hela skulden av vem som helst av er. Regressavtalet styr i stället hur ni därefter ska fördela kostnaden inbördes.
Måste ett regressavtal bevittnas eller registreras?
Nej. Det finns inga formella krav på att ett regressavtal ska bevittnas eller registreras hos någon myndighet för att gälla mellan parterna. Det räcker att avtalet är skriftligt och undertecknat av samtliga parter. Ett skriftligt avtal rekommenderas ändå starkt, eftersom det visar vad ni kommit överens om om en tvist uppstår.
Vad händer om en av oss inte kan betala sin andel?
Om en part saknar betalningsförmåga kan den som krävts på hela skulden få svårt att få tillbaka hela det överskjutande beloppet. Det är därför klokt att i regressavtalet reglera vad som ska gälla i en sådan situation, exempelvis hur en utebliven andel ska fördelas mellan de övriga. Tydliga villkor minskar risken för konflikt om någon inte kan betala.
Kan jag skapa ett regressavtal online hos Avtalsfrid?
Ja. Hos Avtalsfrid svarar du på enkla frågor om parterna, den gemensamma skulden och hur ansvaret ska fördelas, och får ett färdigt regressavtal anpassat efter svensk rätt. Du laddar ner dokumentet och låter samtliga parter skriva under. Vid mer komplicerade upplägg kan du även låta en jurist granska avtalet.