Juristgranskade mallar Säker & konfidentiell Digitalt & tillgängligt Nöjd-kund-garanti Sveriges ledande avtalstjänst

Kunskapsbanken

Medlåntagaravtal: så delar ni ett gemensamt lån rättvist

När två eller flera personer tar ett gemensamt lån blir de oftast medlåntagare. Gentemot banken är ni då solidariskt betalningsansvariga, vilket betyder att långivaren kan kräva vem som helst av er på hela skulden – oavsett vad ni själva har kommit överens om sinsemellan. Den som har betalat mer än sin del får i sin tur kräva tillbaka mellanskillnaden av den andra, men utan ett internt avtal finns det sällan något som tydligt styr vem som egentligen ska bära vilken andel av skulden.

Ett medlåntagaravtal löser det här genom att skriftligt reglera hur ni som medlåntagare ska dela på lånet er emellan. I den här guiden går vi igenom vad ett medlåntagaravtal är, när du behöver ett, hur det fungerar enligt svensk rätt och vilka misstag du bör undvika. Med Avtalsfrid kan du sedan skapa ett juridiskt korrekt medlåntagaravtal direkt online, anpassat efter just er situation.

Vad är ett medlåntagaravtal?

Ett medlåntagaravtal är ett skriftligt avtal mellan personer som tillsammans har tagit eller ska ta ett lån. Avtalet reglerar er interna fördelning av skulden – alltså hur stor andel var och en ansvarar för, hur ni delar på räntor och amorteringar och vad som ska gälla om någon inte betalar sin del. Det är ett avtal som gäller mellan er medlåntagare, inte mellan er och banken.

Det är viktigt att skilja på det yttre och det inre förhållandet. Mot banken är ni normalt solidariskt betalningsansvariga, och ett medlåntagaravtal ändrar inte det. Banken kan fortfarande vända sig till vem som helst av er för hela beloppet. Vad avtalet däremot gör är att skapa ordning mellan er själva: det dokumenterar vad ni har kommit överens om och blir ett bevis om ni senare blir oense om vem som skulle betala vad.

När behöver du ett medlåntagaravtal?

Du har särskilt stor nytta av ett medlåntagaravtal när ni delar ett lån men inte bidrar lika mycket eller inte vill bära lika stor andel. Ett vanligt exempel är sambor eller par som tillsammans tar ett bolån eller blancolån där den ena lägger in en större kontantinsats eller har högre inkomst. Ett annat är vänner eller släktingar som hjälper varandra att låna, eller en förälder som står som medlåntagare för att ett barn ska beviljas lån.

Avtalet är också viktigt i situationer där relationen kan förändras. Vid en separation, en flytt eller om en av er får ekonomiska problem blir det snabbt tvist om vem som egentligen skulle betala hur mycket. Har ni då ett skriftligt medlåntagaravtal är det betydligt enklare att reda ut. Tänk på att medlåntagare och borgensman inte är samma sak: en medlåntagare är låntagare på riktigt och äger ofta del i det som lånet finansierar, medan en borgensman går i borgen för någon annans lån.

Solidariskt betalningsansvar och regressrätt

Solidariskt betalningsansvar innebär att var och en av er svarar för hela skulden gentemot banken, inte bara för sin andel. Long­givaren bestämmer själv vem den vänder sig till och kan kräva en enda av er på hela beloppet. Det är denna ordning som gör ett internt avtal så viktigt – utan det riskerar den som har bäst betalningsförmåga eller är lättast att nå att få betala mer än sin tänkta del.

Den som har betalat mer än sin andel har normalt en så kallad regressrätt, det vill säga en rätt att kräva tillbaka den överskjutande delen av de övriga medlåntagarna. Hur stor andel var och en ska stå för avgörs i första hand av vad ni har avtalat. Ett medlåntagaravtal gör därför två saker på en gång: det slår fast era andelar och det dokumenterar grunden för en framtida regressrätt, så att det blir tydligt och bevisbart vem som ska betala tillbaka vad.

Så skapar du ett medlåntagaravtal online hos Avtalsfrid

Med Avtalsfrid skapar du ett medlåntagaravtal direkt online utan att behöva boka tid hos en jurist. Du svarar på enkla frågor om lånet och er situation och får ett färdigt, juridiskt korrekt avtal anpassat efter just era förutsättningar.

Du anger till exempel vilka som är medlåntagare, vilket lån avtalet gäller, hur ni delar upp ansvaret för amorteringar och räntor och vad som ska hända om någon inte betalar sin del eller om en av er vill kliva av lånet. När dokumentet är klart laddar du ner det och samtliga medlåntagare undertecknar det. Behåll gärna varsitt original. Vill ni dessutom ändra själva låneavtalet eller ta bort en låntagare hos banken behöver ni alltid kontakta banken separat, eftersom ett internt avtal inte binder långivaren.

Formkrav och vanliga misstag

Det finns inga särskilda lagstadgade formkrav för ett medlåntagaravtal på samma sätt som för vissa andra avtal. För att avtalet ska vara tydligt och lätt att åberopa bör det ändå vara skriftligt, undertecknas av alla medlåntagare och tydligt ange vilket lån det avser, hur andelarna fördelas och vad som gäller vid utebliven betalning eller separation. Det behöver inte registreras hos någon myndighet för att gälla mellan er.

Det vanligaste misstaget är att tro att ett medlåntagaravtal befriar er från ansvaret mot banken – det gör det inte, eftersom det solidariska betalningsansvaret kvarstår tills banken godkänner en ändring. Andra fallgropar är att avtala om luddiga andelar, att glömma reglera vad som händer vid separation eller dödsfall, och att förväxla medlåntagare med borgensman. Tänk också på att avtalet bör vara balanserat: ett oskäligt villkor kan i en tvist komma att jämkas. Ett välformulerat avtal anpassat efter er situation minskar risken för missförstånd om något oväntat händer.

Vanliga frågor om medlåntagaravtal

Vad är skillnaden mellan en medlåntagare och en borgensman?

En medlåntagare är själv låntagare på lånet och har ofta del i det som lånet finansierar, till exempel en gemensam bostad. En borgensman lånar inte själv utan går i borgen för någon annans lån och blir betalningsskyldig först om huvudlåntagaren inte betalar. Ett medlåntagaravtal reglerar förhållandet mellan medlåntagare, inte borgen.

Befriar ett medlåntagaravtal mig från ansvaret mot banken?

Nej. Avtalet gäller mellan er medlåntagare och ändrar inte ert solidariska betalningsansvar gentemot banken. Banken kan fortfarande kräva vem som helst av er på hela skulden. Vill ni ändra vem som är låntagare eller hur ansvaret ser ut mot banken måste ni kontakta långivaren, som måste godkänna ändringen.

Vad innebär solidariskt betalningsansvar?

Det innebär att var och en av er svarar för hela skulden mot banken, inte bara för sin egen andel. Banken kan därför kräva en enda av er på hela beloppet. Den som betalat mer än sin del har normalt regressrätt, det vill säga rätt att kräva tillbaka mellanskillnaden av de övriga medlåntagarna enligt det ni avtalat.

Måste ett medlåntagaravtal bevittnas eller registreras?

Nej. Det finns inga särskilda lagstadgade formkrav, och avtalet behöver varken bevittnas eller registreras hos någon myndighet för att gälla mellan er. För tydlighetens och bevisningens skull bör det dock vara skriftligt, undertecknat av alla medlåntagare och förvarat så att var och en har ett eget original.

Vad händer med lånet om vi separerar?

Det solidariska ansvaret mot banken finns kvar tills banken godkänner att en låntagare tas bort eller att lånet läggs om. Ett medlåntagaravtal kan reglera hur ni internt ska göra vid en separation, till exempel vem som tar över betalningen. Vill någon kliva av lånet helt måste ni dock alltid kontakta banken, eftersom en sådan ändring kräver långivarens godkännande.

Hur skapar jag ett medlåntagaravtal online hos Avtalsfrid?

Du svarar på enkla frågor om lånet, vilka som är medlåntagare och hur ni vill dela upp ansvaret. Därefter får du ett färdigt, juridiskt korrekt avtal som du laddar ner och som samtliga medlåntagare undertecknar. Hela processen tar bara några minuter, och ni får tydlighet och trygghet kring hur skulden ska bäras er emellan.

Redo att skapa ett tryggt och juridiskt korrekt avtal?

Börja idag – enkelt, snabbt och 100% online.

Skapa ditt avtalBörja gratis – betala först i slutet
Kom igång